78. Vad har kosten med klimakteriet att göra?

Video Poster Image

Vill du få ett mejl varje gång vi publicerar en ny podd?

Skriv upp dig på vår specifika podd-lista så ser vi till att du blir regelbundet uppdaterad.

Vi delar inte dina uppgifter med någon annan part och du kan opt:a ut närhelst du vill. I övrigt följer vi GDPR-lagstiftningen, så håll utkik i din inkorg (och promotions folder) för ett bekräftelsemejl!

Sammanfattning av avsnittet

Är det så att du kanske har kommit in i klimakteriet eller att du bor med någon som har det så vet du att det kommer hormonstormar som kommer att påverka kroppen på många tråkiga sätt. Den del som vi på Viktdoktorn – av outgrundliga skäl – är mest intresserad av, det är viktuppgången under klimakteriet. Är den oundviklig eller kan man göra någonting åt det? Och framförallt: Kan vi välja kost som hjälper oss före och under klimakteriet?

Några punkter som lyftes:

  • östrogenproduktionen förändringar och dess konsekvenser
  • hur man enkelt kan justera för uppkomna brister
  • vad man kan äta för att öka muskelmassan
  • och hur man skjuter upp klimakteriet med rätt kost.

Hälsar Rebecca och Camilla

PS! Har du sett att vi har ÖPPEN ANTAGNING TILL VÅRT PROGRAM just nu? Antagningen stänger antingen den 7 september eller när platserna tar slut, vad än som kommer först. DS.

 

Klimakteriets konsekvenser

Vad finns det för risker med klimakteriet och hur kan vi äta för att minska de riskerna? 

Om vi börjar med så här, nu sa jag svallningar och värme och så vidare. Det är ju vida känt att kvinnor i drygt 40 års ålder, kanske 45, uppemot 50, börjar känna att kylskåpet är en av mina bästa vänner. Eller kanske möjligtvis frysen. Men om vi bortser från det, vad är det mer som händer i våra kroppar när vi går in i klimakteriet? 

Ja, jag tänker att Alette är ju expert på det här med sin läkarroll, men vissa generella saker kan vi prata om. Och där ser man att östrogenproduktionen går ner. Med det här medför det lite problem. Eller hälsorisker. En av de hälsoriskerna är en ökad risk för benskörhet. Vilket betyder att man kan råka ut för att bryta benen lättare. Det finns också en ökad risk för fettlever. Alltså att levern samlar fett, och bukfetma. Fettlever brukar bli en konsekvens av detta. Och sen då en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. 

Har du problem går det att behandla. Så upplever du väldigt stora besvär av det här, tveka inte att gå till din gynekolog.

Jag vet att du har kollat upp forskning som visar att det finns faktiskt sätt att skjuta upp att klimakteriet inträder och lindrar klimakteriebesvär om man är mitt uppe i det genom att förändra sin kost lite grann. Vad handlar det om?

Precis, det handlar om vilka livsmedel man väljer. Om vi tar en risk i taget så den tråkigaste risken eller den som man inte tänker på eller den som man inte lägger märke till. Det är tråkigaste att prata om, och det är benskörheten. Man märker inte att man har problem med det förrän man får rejäla problem. I ett fall eller en olycka kan man få svåra benbrott. Anledningen till att det här sker är att när östrogenproduktionen sänks. Vi har massa kalcium i vårt skelett och har vi inte tillräckligt mycket D-vitamin i vårt system så lånar kroppen kalcium och D-vitamin från skelettet. Vilket gör så att skelettet blir lite urkalkat eller lite som en schweitzer-ost. Skelettet är helt enkelt inte lika starkt som det var tidigare.

Men det här kan man skydda sig mot. Dels genom att vistas i solen så att man skatar tillräckligt mycket D-vitamin.

Hur mycket pratar vi då? Dels så säger vi alltid solskyddsfaktor på, tänk parasoll, sitta i skugga, gå ur solen när du kan, etc. För det är så farligt för cancerrisken. Samtidigt är det ju så att vi är byggda för att ta upp solens strålar som omvandlas på fantastiskt härliga kemiska sätt i kroppen till just D-vitamin. Hur lång tid pratar vi om? Pratar vi timmar eller pratar vi per dag?

Här kommer det kontraproduktiva rådet då. Men om vi utgår från att man är oskyddad i solen så behöver man vara en kvart ut i solen och då behöver 25 procent av kroppsmassan få sol. Och det här behöver man göra 3-4 gånger i veckan för att få tillräckligt högt skydd genom hela vinterhalvåret så att kroppen bygger upp ett lager.

Och då tänker jag så här, vi har ju haft en riktigt dålig sommar, alltså juni, absolut. Har man rest någon annanstans i världen har man ju med stor sannolikhet, särskilt i södra Europa, fått sol. Men här hemma så var det ju inte så kul, så här 14-17 grader och regn, det var ju muligt, alltså det kändes som att jag inte sett solen på flera veckor när den bröt fram, bara här nu precis när vi sitter och spelar in. Vad kan man tänka och göra då? Och jag tänker också så här: Vi har många deltagare som inte är bekväma med att ta av sig kläder och visa sig halvnakna inför andra människor för att de har så pass stor kroppshydda och de skäms. Och sen har vi problemet med om man har mycket valkar, att det blir varmt och man svettas och det är svårt att komma in mellan hudvecken och det känns inte fräscht helt enkelt. Man vill inte vara i solen. Vad gör man då?

Det går rent i kosten också att arbeta med sitt D-vitamin och kalciumupptag. En parentes till solen är att precis som du säger, vistas man inte i solen eller har man solskyddsfaktor så behöver man antingen förlänga tiden som man spenderar i solen eller kanske till och med ta kosttillskott av olika anledningar. Men just när det kommer till maten så finns det vissa livsmedel som hjälper oss. Och då är det bland annat fet fisk, så lax, sill, makrill är exempel på detta. Men även mejeriprodukter som är berikade med D-vitamin.

Jag minns ju de här AD-dropparna som man gav barnen när de var små. Det känns lite som att man kan ju tillföra D-vitamin också i tablettformat, men då handlar det mer om medicinsk behandling. Så vi kanske lämnar det till Alette. Men det finns ju D-vitamin att köpa på alla apotek, bara tabletter man kan äta. Och så kan man bara se till att man faktiskt kommer upp i dagsbehovet av D-vitamin. För att brist på D-vitamin vet jag, det kan leda till depression i förlängningen. Så det är viktigt att vi får i oss D-vitaminet, inte bara för vikten utan även för för lyckan i livet.

Ja men precis, vi vill ju minska alla hälsorisker som vi kan. Och går man till apoteket kan man alltid fråga någon som jobbar där för de är extremt kunniga. Så fråga på.

Sen har vi ju bukfettman och fettleven som du pratade om.

Precis, när man går igenom klimakteriet eller tiden efter det så har man sett en förändring i kroppssammansättningen. Det vill säga att fettmassan ofta ökar och muskelmassan minskar. Så det finns olika sätt som man kan skydda sig mot det här. Ett sätt är som vi pratade om tidigare att förlänga tiden innan man går in i klimakteriet. Det generella rådet... Jag tycker hela det är jättebra faktiskt! Ja men det är verkligen superspännande att man kan påverka det. Och hur gör man det? Så det generella rådet för att bibehålla muskelmassan är att äta protein.

Spelar det någon roll vilket protein jag äter?

Nej. Inte för att bibehålla muskelmassan utan då är det proteinet som vi vill ha. Det är nog mer mängd. Men när det kommer just till att skjuta på ingången i klimakteriet då spelar det stor roll vilket protein man väljer.

Jag förstår. Så det röda köttet att lägga på grillen och så vidare, det är no go?

Den här studien visade att det finns ett samband mellan intag av rött kött och tidigare ingång i klimakteriet. Och dessutom finns det en skyddsfaktor då om man istället åt vegetariska protein eller proteiner, framförallt med ett högt fiberintag, så såg man en senare ingång i klimakteriet.

Menar du då att man äter vegetariskt protein och fiber eller att det finns vegetariska fiberrika proteiner?

I det vegetariska riket är kolhydrater och protein lite blandat. De livsmedel som poppade ut mest och som var mest spännande i den här studien eller gav störst effekt var fullkornspasta, fullkornsbröd, kalla fullkornsprodukter, vilket jag tror är typ frukostflingor, Och tofu, nötter.

Det här med den minskade muskelmassan.

Är det så att man i klimakteriet per definition blir av med muskelmassa? Eller är det för att någonting annat sker? Eller är det kombinationen med att man vill gå ner i vikt? Kan du bara utveckla det lite? 

Så jag tänker att det finns flera olika faktorer här. Dels vid klimakteriet så ser man den här förändringen av kroppssammansättningen. Vi ser ju också att när man går ner i vikt så minskar man samtidigt i muskelmassa och fettmassa. Så är man i klimakteriet och försöker gå ner i vikt så har man kanske dubbel risk här då i att förlora muskelmassa och öka mängden fettmassa i kroppen, om man inte då äter smart, som är att äta bra proteiner. 

Musklerna växer när vi använder dem. Och de behöver stimuleras mer och mer för att få en fortsatt effekt, vilket betyder att vi behöver lyfta tungt eller ja, träna på något sätt. 

Ja men gud vad spännande! Jag hade faktiskt ingen aning om att det var skillnad på protein och protein. Särskilt inte för kvinnor i min ålder. Det tar jag med mig. Stort tack Rebecca! 

Gillar du vår podd?

I så fall skulle vi bli supertacksamma om du vill gå in på Apple Podcasts och skriva en recension. Du kanske inte tror att dina ord gör någon skillnad men det är precis tvärtom. Dina ord hjälper oss att komma ut mer och hjälpa fler att både bli av med skammen och skulden och att få verktyg så att de också kan börja gå ned i vikt och stanna där.

Så här gör du för att lämna en recension:

  1. Öppna Apple Podcast appen på din telefon.
  2. Gå till ikonerna längst ned och välj “sök” längst ned till höger.
  3. Skriv in “Viktdoktorn” i sökrutan.
  4. Klicka på vår SHOW inte på ett enstaka avsnitt.
  5. Skrolla hela vägen ned där du hittar “Betyg och recensioner”
  6. Sätt betyg (***** <3) och klicka på “Skriv en recension”

Och om du vill kontaktar du oss efteråt så ger vi dig access till vår filmade podd direkt i en egen app så att du snabbt och enkelt kan fortsätta följa podden i filmformat.

Tackar stort gör Alette och Camilla, Viktdoktorns grundare